Finland som stat har förbundit sig att bekämpa klimatförändringen så att klimatuppvärmningen ska begränsas till klart under två grader som anses vara en kritisk gräns. Ifall människans utsläpp av växthusgaser ständigt fortsätter att öka, kommer klimatet globalt att bli mer än tre grader varmare fram till slutet av detta århundrade. Den kraftiga uppvärmningen hotar födoproduktionen och vattentillgångarna och kan göra att antalet klimatflyktingar stiger till upp till hundratals miljoner människor.

De finska skogarna har hittills fungerat som kolsänkor, men de ökade avverkningarna hotar allvarligt att försämra våra skogars kolbindningskapacitet. Försvagade kolsänkor leder till att utsläppen i atmosfären ökar, och detta under en tid då det skulle vara nödvändigt att uppnå betydande utsläppsminskningar för att bekämpa en allvarlig uppvärmning av klimatet. Kolsänkorna i skogarna och marken kommer att få en allt större betydelse i klimatpolitiken inom de kommande åren. Enligt klimatavtalet från Paris borde kolutsläppen och kolsänkorna vara i balans fram till slutet av detta århundrade.

Ett centralt mål i Pargas stads strategi är aktivare fritid i en grönare stad. Det betyder i praktiken till exempel att närskogar ska bevaras och motion i naturen ska främjas. I stadens strategi nämns också strävan mot att bli en kolneutral stad. För att uppnå detta mål borde staden utöver att sträva efter att minska klimatutsläppen även sträva efter att öka kolsänkorna.

Skogarna i Pargas stad behöver i framtiden skötas så att så mycket kol som möjligt hinner bindas i träden före avverkning. Skogen borde inte brukas och föryngras som en likåldrig trädgeneration, utan målet för skogsbruket borde vara skogsbestånd med träd av olika åldrar. Kalhuggningen försämrar skogens kolbalans för 20 år framåt och inte ens borttagandet av hyggesavfallet kompenserar för slutavverkningens påverkan på kolbalansen.

Den snabba minskningen av naturens mångfald utgör ett hot mot jordens biosfär. För närvarande lever mer än en tredjedel av de utrotningshotade arterna i Finland i skogarna. I synnerhet har minskningen av antalet gamla skogar gjort att flera arter blivit snabbare utrotningshotade. Naturens mångfald i ekonomiskogarna kan förbättras till exempel genom att avlägsna granar från lundar, spara död ved, ta hänsyn till fåglarnas häckningstider och gynna skogsbruksmetoder som bygger på hyggesfritt skogsbruk. Kalhuggningarna försämrar betydligt också möjligheterna att använda skogarna för rekreation.

Det primära målet med skötseln av offentligt ägda skogar ska inte vara att uppnå maximal ekonomisk vinning, utan välbefinnandet för människan och naturen. De metoder som staden använder i skötseln av sina skogar borde alltså vara sådana att de främjar naturens mångfald, kolbindningen och användningen av skogarna för rekreation. Den gröna skärgårdsstaden ska föregå här med exempel.

Jag föreslår att de primära målen för skogsbruket i Pargas stad ska vara naturens mångfald, användningen av skogarna för rekreation och kolbindningen. Staden borde också utreda vilka skogsområden som kunde anslutas till METSO, handlingsprogrammet för den biologiska mångfalden i skogarna i Södra Finland, och utifrån utredningarna påbörja lämplig skötsel av områdena. Staden borde övergå från skogsbruk som bygger på slutavverkningar till att tillämpa skogsbruksmetoder som bygger på hyggesfritt skogsbruk.

Klimatförändringen väntar inte. Minskningen av naturens mångfald väntar inte. Vi kan besluta att göra något åt de här sakerna. Låt oss alltså skrida till verket.

 

Helena Särkijärvi, Mika Wallin, Mia Forssell, Marja Hyvärilä