Bestlut 10.9.2018: Förslaget godkändes 

Plasterna är ett allvarligt hot mot vattendragen på grund av deras utbredda användning och långa livslängd. Om inget görs, kommer mängden plast i världens vattendrag att överskrida mängden fisk räknat i vikt fram till 2050.

Plast som hamnar i naturen försvinner inte utan bryts med tiden ner till allt mindre bitar. Plastpartiklar som är mindre än 5 mm i diameter kallas mikroplast. Plastmaterialet i sig innehåller många skadliga kemikalier. I mikroplasten som hamnar i vattendragen samlas dessutom föroreningar från vattnet. Många organismer tror att mikroplasten är föda och äter den.

I näringskedjan överförs föroreningarna i mikroplasten från organism till organism och hamnar slutligen på våra egna tallrikar. I exempelvis Tyskland har man redan påträffat mikroplast i honung. I Sverige har man kunnat konstatera att mikroplast gör fiskyngel svagare och förorsakar fiskdöd. I en studie som utförts vid den franska, belgiska och holländska kusten har man kunnat konstatera att blåmusslor samlar på sig betydande mängder mikroplast.

Inte heller de finska vattendragen är så rena som vi kanske kunde tro. Halter av mikroplast har bland annat mätts i Kallavesi i Kuopio. Mikroplasthalterna i sjön konstaterades vara anmärkningsvärt höga jämfört med resultat som rapporterats från sjöar och floder i andra delar av världen.

Mikroplast sköljs ut i vattendragen med det kommunala avloppsvattnet och dagvattnet. Mikroplasten i det kommunala avloppsvattnet kommer till exempel från kosmetika och hygienprodukter och från tvätt av kläder tillverkade av konstfiber. Det lossnar mikroplast bland annat från akryl, nylon och polyester. I synnerhet innehåller fleecekläder mycket mikroplast och det kan lossna uppemot ett par tusen plastbitar från dem vid varje tvättomgång.

Enligt undersökningar som gjorts på avloppsreningsverket i Viksbacka i Helsingfors är det möjligt att få bort till och med 99 procent av mikroplasten i avloppsvattnet. Även dessa mikroplaster blir dock kvar i avloppsslammet, vilket gör det svårare att återanvända det i fortsättningen. Den bästa utgångspunkten med tanke på miljön är att det uppkommer så lite mikroplast som möjligt.

Trafiken spelar en stor roll när det gäller utsläpp av mikroplaster. Det lossnar partiklar i synnerhet från vägmarkeringsmassor och bildäck. Ett personbilsdäck kan tappa cirka 10-20 procent av sin vikt under dess livslängd genom slitage. Till exempel längs Mechelingatan i Helsingfors kör det i genomsnitt 21 000-35 000 fordon per dygn. Den beräknade mängden däckdamm i detta område uppgår till cirka 4-7 ton per år. Med regn- och smältvattnet sköljs sedan däckdammet ut i vattendragen. Det finns inget svart hål. Mikroplasten försvinner ingenstans.

De effektivaste sätten att begränsa utsläppen av mikroplaster i trafiken är bland annat att utveckla hanteringen av dagvatten, rengöra vägar och samla upp vägdamm, begränsa trafiken och använda alternativa vägfärger. Den belastning som mikroplast som sköljs ut i vattendragen med dagvattnet innebär kan minskas genom övergripande planering av dagvattensystem så att man med olika strukturella och materiella lösningar eftersträvar att möjliggöra rening av dagvatten.

Den gröna fullmäktigegruppen föreslår att Pargas stad går in aktivt och proaktivt för att lösa mikroplastproblemet. Detta förutsätter åtgärder inom alla förvaltningar i vår kommun. Pargas ska sträva efter att minska mikroplastbelastningen på vattendragen genom att tillse att utsläppen av mikroplast via dagvatten och kommunalt avloppsvatten är så små som möjligt.

För det första ska stadens vägar repareras och underhållas så att mikroplastbelastningen på miljön kan minimeras. Likaså ska staden använda ekonomiskt och tekniskt sett bästa användbara teknik som finns för att avlägsna mikroplast från dagvatten när den bygger och sanerar sina dagvattensystem.

Också avloppsreningsverken i varje kommunområde borde i fortsättningen kunna avlägsna mikroplast från det kommunala avloppsvattnet så effektivt som möjligt. Staden skulle i mån av möjlighet kunna försöka minska tvättomgångarna för de textilier som används i stadens verksamheter och tillse att textilierna tvättas i maskiner som är försedda med luddfilter som förhindrar utsläpp av mikroplaster. Detta ska staden beakta systematiskt också i sin upphandling av köpta tjänster.

Pargas stad borde också aktivt sträva efter att förebygga uppkomst av mikroplast i sina verksamheter. Plastprodukterna borde i mån av möjlighet ersättas med produkter och material som är mindre skadliga för miljön. I sin upphandling borde staden åtminstone försöka undvika kemikalier som innehåller mikroplast samt fleecetextilier. Också i miljöpedagogiken i skola och daghem ska staden satsa mer än tidigare på förebyggande av miljöskador som uppstår på grund av nedskräpning och mikroplast.

Vår kommun ska proaktivt och med tillräckligt allvar gå in för att lösa mikroplastproblemet i våra vattendrag. Skärgårdsstaden Pargas ska vara budbärare för vattenvård. Var och en av oss har ansvar för ren miljö och rena vattendrag. Låt oss alltså skrida till verket!

Pargas 28.8.2017