Hållbar skärgårdsturism vårt trumfkort

Turismen är en växande exportgren, som sysselsätter för tillfället ca 140 000 personer i Finland och antalet förväntas öka till 180 000 fram till år 2025. Turismens del av bruttonationalprodukten är redan nu större än banksektionens och livsmedelsindustrins. Turismen har även märkbar regionalekonomisk inverkan speciellt i periferin, där bibehållande av service och arbetsplatser är en utmaning.

I den landsomfattande turismstrategin för 2015-2025 definieras den havsnära skärgården som ett av de centrala utvecklingsområdena inom turismen i Finland. Som målsättning är att utveckla ett ”skärgårds brand”, som betäcker hela kusten. Med hjälp av ett brand (märkesnamn) är det lättare att locka internationella turister till Finland. Som mål är även att utveckla havsturismen så att turisterna kan erbjudas mångsidiga upplevelser och aktiviteter året om.

Personligen skulle jag vilja lyfta fram den snabbt växande cykelturismen som framtidens reseformat. Cykelturismen är en ekologisk, tyst och hälsosam reseform och långsamt framfarande cyklister använder sig mer av lokala resetjänster än bilister.

Cykelturister är ofta välbärgade och högt utbildade central-Européer, som uppskattar cykelledens säkerhet, klarhet och goda övernattningsmöjligheter. Även vackra vyer och fungerande allmänna transportmedel ses som viktiga komponenter för en lyckad cykelsemester.

Skärgårdshavets område har nationellt sett ett lysande utgångsläge för utveckling av både bil-, båt-, och cykelturism. Hur skall vi då gå tillväga för att göra vårt område till ett känt och attraktivt skärgårdsturistmål?

För det första måste infrastrukturen i skärgården göras fungerande. Skärgårdens ringväg måste förnyas enligt de samtida kraven. Längs med hela Skärgårdens Ringväg måste byggas en cykelväg. En säker cykelled förbättrar inte Skärgårdens attraktivitet endast bland cykelturister utan förbättrar även lokala invånares levnadsförhållanden. Färj- och förbindelsebåtstrafikens tidtabeller och kapacitet måste anpassas också till turismens behov.

För det andra måste turistföretagare och Egentliga Finlands skärgårdskommuner aktivt uppmuntras till olika slags samarbete. Networking och gemensam marknadsföring genom olika projekt även över kommungränserna bör befrämjas. Genom samarbete kan vi producera turisttjänster av hög kvalitet för nya krävande kundgrupper. Bokning och planering av resa skall vara enkelt att göra.

Även andra aktörer i skärgården som t.ex. köpmän, handarbetare, konstnärer, transportföretagare, matproducenter och livsmedelsproducenter bör vara med i utvecklingsarbetet. Vi har även lysande chanser att marknadsföra den trendiga matturismen inom hela Egentliga Finlands skärgårdsområden.

För det tredje borde kommunerna själv kunna få bestämma när skolorna håller sina sommarlov. Mellaneuropas livligaste semesterperiod är i augusti, då många producenter av resetjänster i skärgården redan stänger sina dörrar. Om skolornas sommarlov kunde skjutas framåt några veckor, skulle skärgårdsföretagen kunna garanteras arbetskraft under hela sommarsäsongen.  Regleringen av skolornas sommarlovstider borde därför göras mera flexibel.

Jag tycker, att skärgårdsturismens utveckling skall framför allt ske ansvarsfullt. Stinkande algflottor, vattenskotrars störande ljud och fullt ockuperade sandstränder är inte några dragplåster för vår resenäring. Som en internationell turistdestination ligger vår konkurrenskraft i naturen och lugnet, säkerheten och vår kulturs originalitet.

Skärgårdens vackra vyer och den spektakulära naturen lämnar ingen kall. Vi håller fast vid dem och vi kan vara säkra på att våra gäster kommer igen.