Man har redan länge förhållit sig till nedskräpningen som ett rätt så ofarligt miljöproblem. På senaste tiden har dumpningen av stort avfall i naturen minskat men samtidigt har man blivit mycket mera likgiltig för mindre nedskräpning. Nedskräpning innebär stora och helt onödiga kostnader för samhället. Nedskräpningens miljöpåverkan har också visat sig vara mycket värre än man väntat sig.

Enbart i Vanda stad kostar nedskräpningen av gatuavsnitten invånarna ca 700 000 euro i året. Speciellt de populära uteluftstillställningarna ökar betydligt städningsbehovet. Städningskostnaderna faller ofta på skattebetalarna istället för att betalas av arrangörerna. Skräphögarna på land och i vattnet efter Kaljakellunta-tillställningen i Vandaå, som arrangerades i fjol somras, visade tydligt att man nog kan njuta av sommarens frihet men tyvärr helt utan ansvar för sitt skräp.

Håll Skärgården Ren rf undersökte som ett projekt nedskräpningen av Östersjöns stränder. Resultatet var överraskande: De undersökta Finska stränderna var de mest nedskräpade av hela materialet. Dessutom var största delen av skräpet hushållsavfall! Tonbaksfimpar, ölburkar och plastemballage är tyvärr vanliga lämningar på våra stränder.

Med tanke på miljön är det speciellt den allt vanligare förekomsten av plastavfall som har visat sig utmanande. Plast som hamnar i naturen försvinner inte utan smulas med tiden ner till allt mindre partiklar. Plastmaterialet i sig innehåller många skadliga kemikalier. I mikroplasten som hamnar i havet samlas dessutom föroreningar från vattnet. Fåglar och organismer tror att mikroplasten är föda och äter den. I kostkedjan överförs föroreningarna sedan från djur till djur och hamnar till sist på våra egna tallrikar.

Nedskräpningsproblemet är världsvitt och det kommer att vara mycket svårt att lösa det. För att förhindra att plasten hamnar i haven måste vi aktivt sträva till att minska användningen av den. Därför skulle det vara mycket viktigt att utveckla t.ex. biologiskt nedbrytbara förpackningsmaterial för att ersätta plasten. Här i Finland, som är ett högutvecklat skogsteknologiland, har vi goda möjligheter att göra det. Samtidigt som vi räddar jorden kan vi också skapa nya arbetsplatser i Finland.

För att minska nedskräpningen behövs också mycket attitydfostran. För att fostra medborgare till att uppskatta naturen och närmiljön spelar daghemmens och skolornas miljöfostran en mycket viktig roll. Att förhindra uppkomsten av avfall och återvinningen är grundkunskaper för framtidens medborgare och detta bör man lära sig redan som liten.  

Själv hoppas jag att man på alla utbildningsnivåer kunde lära sig allt mera också om det praktiska. Man lär sig respektera och förstå naturen bäst just genom att röra sig i naturen. Också genom att ordna olika gemensamma miljökampanjer ökar man barnens och de ungas uppfattning om sina egna påverkningsmöjligheter. Samtidigt hjälper man dem att förstå meningen med att jobba tillsammans. Dessa är värdefulla kunskaper både för den enskilda människan och för miljön.   

 

Publicerad i Åbo Underrättelser 17.1.2015, Maaseudun Tulevaisuus 20.1.2015 och Turun Sanomat 3.2.2015.